Jag fick en Iphone i julklapp. Så som jag tjatat, så som jag hoppats och nu har jag den i min hand. Iphone 4s vit. Lovley. har hållt på med den så himlans mycket varje dag så mina händer och fingrar har nu tagit stryk. Annars då? Julmaten var god och för att inte tala om julgodiset. Jag rullar fram nu. Känner för att träna men har fått lite ont i halsen. Nu ska jag knappa vidare på min kära bebis. Hörs!

Hejsan mitt i julstökandet. Imorgon är det julafton så som jag har fattat det. Jag själv tog en liten paus från städandet av mitt egna rum och sa hej här. Fram till förra året hade jag alltid julkänsla men nu har jag tappat den rätt rejält men det funkar ändå. Hade tänkt att fasta lite så här dagen innan men ni förstår ju hur det gick med det. Ikväll så ska jag spela bingolotto. Ja ni läste rätt! Enda gången om året vi i min familj gör det, det har blivit lite som en tradition. Mysigt.

En sån här införskaffade jag mej när jag var i Stockholm. Inte så smart kom jag på såhär i efterhand då jag även önskade mej mobilväskor i julklapp. Det återstår att se om jag får en likadan! Haha. Hittar dock ingen bild på den men den är från H&M och är brun/beige.

"Jag är inte som alla andra fans som sitter och skriver i detalj vad Danny har sagt och inte sagt, gjort och inte gjort när jag träffat honom. Jag vet att jag bara är en i mängden för honom, men av hans små ord som blir så stora mår jag bra av. Han är inte "bara" en grym artist med en jävlans massa utstrålning och en röst som slår det mesta. Han är också en människa. En människa med ett väldigt stort hjärta. Han hade aldrig tex. behövt skaffa en bilddagbok där han delar med sej av sitt liv och svarar fans i privata meddelanden. För vilken annan artist gör egentligen sånt? Först tänkt jag att "jaja, han får väl säkert hur mycket betalt som helst" men sen när det visade sej att det inte alls var så, så förstod jag verkligen hur stort hjärta han har. Han gör det för våran skull. För hans fans skull. För DIN skull. För MIN skull. På signeringar och liknande skulle han egentligen bara skriva hans auotograf för miljonte gången och hålla munnen stängd. För det är hans jobb. Men med det där lilla extra. Dom små orden som jag sa förut, som blir så stora. Det slår allt. Dom gör att jag tänker fortsätta lyssna på hans musik, ta in hans texter och le åt orden han säger. Det tänker jag göra så länge jag mår bra utav det. "

Helgen bestod av tacomys, shopping i Kista galleria, en sväng på lagerhouse och en tripp till Katarina Kyrka för att se hela EMD tillsammans. Såklart så drog alla tre direkt efter men bytte några ord med världens sötaste Jonah i alla fall. Han är så härlig liksom. Mer på jorden än dom andra tre aporna. Mattias var så jävla fin alltså. Erik också faktiskt. Inte Danny däremot, dissar hans glasögon och han bara flamsa igenom alla låtar och sjöng fel typ. Eftersom alla hade dragit så drog vi också till T-banan och till våran förvåning mötte vi då Danny. Pratade lite i regnet och så. Känner ingen sån där glädje när jag träffar honom som jag gjorde förut. Mer om det senare. Nu tänkte jag ta och bjuda på några bilder.

Idag mår jag inte så bra. Är helt slut och har ont i ryggen, nacken och huvudet. Att jag sovit sammanlagt 7-8 timmar på två dygn gör ju inte saken bättre. Ska snart ta en dusch, packa och sedan mysa. Imorgon vankas det Stockholmresa och jag kommer stanna där i två dagar. Möjligtvis kanske vi stöter på en viss Danny också, i vilket fall som helst så ska vi  höra och se honom sjunga. Kanske man hinner med en liten julklappshandling tro? Det återstå att se. Ha det fint.

Tolv saker som har gjort denna dag så fucking jävla äckligt skitig

Kvällen som egentligen borde bestått av en jäklans massa matteplugg bestog av pepparkaksbakning. Det är ju trippelt så roligare och  dessutom är godare än en radda ekvationstal. Det är fortfarande lucia fast dagen börjar lida mot sitt slut, så jag passar på att önska er en trevlig/glad/god lucia!

Idag skulle vi göra en uppsättning som skulle innehålla en hästsvans, något slag av fläta och lockar. Det här är min tolkning!

Idag fick jag mitt tjocka hår permanentat av Linnéa och Matilda, utan permanentvätska dock. Resultatet blev inte så bra då mitt hår aldrig torkade men lite roligt såg det allt ut. Funderar på att permanenta mej på riktigt, men stora spolar så att det blir stora lockar. Skulle vara nice att prova men nackdelen är ju att det växer bort. Fast iof så måste man ju våga för att vinna!

Idag är det idolfinal. Den sista någonsin i Sverige, sägs och spekuleras det om. Jag hoppas nu när Moa har åkt ut att Amanda tar hem segern. Robin är bra han också men Amanda har sin egna stil och kör sitt egna race. Annorlunda på ett bra sett helt enkelt. Nu är det faktiskt på tiden att en tjej vinner också!

Samlar som vanligt torsdagar klockan 22.00 vuxenpoäng. Det är ju just nu som debatt har sändning. Väldigt intressant och jag älskar själv att debattera.

Imorgon ska jag färga på riktigt för första gången i salongen. (HAHA det rimma) Nervigt som vanligt men ska nog gå bra. Nu måste jag springa in i duschen så att inte mitt hår fortfarande är blött imorgon bitti (vilket det säkert kommer att vara ändå and i hate it.) Såg att det skulle bli storm imorgon.. Mindre bra.

Varför har jag inte kontaktat läkare tidigare? Nu kanske det har blivit ännu värre. Vågar inte ens ringa. Det gör så ont och jag är så yr. Känns inte bra det här.

Jag Mikaela och Anna smet oss in på arenan utan biljett som skulle kostat ca. 1000 spänn. På grund av Danny såklart. Vi klarade oss där inne i tre timmar tills en vakt kom och slängde ut oss. Därmed träffade jag inte Danny. Han var i den stad jag bor och har bott i hela livet och jag träffar honom inte. Aja, såg honom iaf. Nya tag blir det under Melodifestivalen!

Varför varför varföööör ska mitt liv vara så krångligt? Varför gör jag det krångligt?

Det känns som att mitt hjärta snart kommer att explodera. Det går och bär på så många känslor, positiva som negativa. En bomb har bildats i mitt hjärta. Hur ska jag vara? Vad ska jag göra? Vad ska det bli av mej? Skolan. Får ångest så fort jag tänker på den. Jag har vetat vad jag viljat gå för linje hela tiden men nu när jag väl är här så vet jag inte längre. Jag har viljat det här för mycket. Jag har haft för stora förhoppningar. Jag trodde jag skulle ha någon sorts talang som jag tydligen inte hade. Nu är jag en i mängden, igen. Jag går hela tiden och tänker "om några veckor blir det bättre" eller "en månad till så har det ordnat sej.." eller "om jag bara får ett jobb så kan jag börja leva". Jag skjuter fram min livsglädje hela tiden och glömmer bort att vara glad för det jag har. Jag kan inte ens se glädjen i det jag har. När jag är ensam hemma går jag runt och skriker, kastar saker och gråter för att jag inte blev någon annan. Samtidigt tänker jag att det inte finns någon bättre än mej. Jag har nog dubbelmoral i exakt allt. "Allt är bara så jobbigt just nu" skriver och tänker många men nej jag känner att allt är jobbigt jämt. Jag vill känna vardagsglädjen att t.ex. glädje sej åt att jag idag fick en sittplats på bussen men det går inte.

Igår bar det av hem till farmor min för lite födelsedagsfirande. Trevligt. Idag var det ju uppvisning som jag och de andra i min grupp väntat på. Det gick faktiskt bättre än vad jag trodde och var ganska kul.

Klippningen tycker jag gick bra och jag är nöjd. Jag och Mikaela lyfte efter klippningen våra arselen och drog och spana in Saades signering. Dock var man tvungen att att köpa skivan för att komma upp på signeringen så vi sket i det. Mikaela pratade lite med han efter och sa att "Danny hälsar" "däni?" man liksom bara nej? Skämt åsido. Efter ett tag gick Mikaela till hennes buss och jag var på väg till min då jag såg att Saade hoppade ur en bil. Ska jag/inte? Vafaaan klart jag ska snacka med han lite. Och så blev det. Ganska trevlig men divig. Dom som stod runt omkring och jobbade med honom hyperventilerade typ och blev helt till sej av gamla Saade. Sen åkte jag hem och sov. Nästan.

Kom just hem från sista dansträningen för i år. På söndag smäller det. Uääääh förstå att jag bara dansat två terminer och vissa på uppvisningen tio år. Så jäkla pinigt. Hoppas jag överlever i alla fall.