Haha helt ok eller vad man ska säga.

Nu har jag gått två dagar i min nya skola. Är så sugen på att börja jobba med frisörutbildningen alltså! En nackdel är ju mitt pendlande.. Lite drygt men jag hoppas jag vänjer mej. Sen hade jag inget mera att tillägga eller bjuda på för stunden men ni klarar er. Så gjorde ni inte det kolon pepepe.  

Gymnasiet? Jag? Imorgon? Shit my goood. Imorgon. Imorgon tar jag mina första kliv in i ett nytt liv. Är så nervös man kan bli men samtidigt ska det bli sjukt spännande. Jag ska utbilda mej till en frisör. Som jag har velat så länge. Jag har ju hela tiden vetat vad jag vill. Men jag är endå nervös. Tänk om jag valt fel? Ja ingen vet. Det är bara att vänta och se helt enkelt. 


        

Två b-rudar, en klubb. En Danny, en tävling. Let´s go have some fun in the club in the cluub!

Men lite McDonalds frukost sitter ju aldrig fel.

Vaknade nu. Känner att jag inte kommer hinna med så mycket idag. Men gud så sugen jag är på Mcdonalds mat. Usch. Nästan så att jag tänker ta cykeln och åka dit. Kul liksom. Helt ensam. Dom flesta har börjat skolan nu men inte jag. Skönt iof. Men jag skojar inte. Gud så sugen jag är! 


                               
                              





         Okej, kalla mej wierd men jag känner strips lukten i mina näsborrar nu...

Startade i Uppsala den 10 Juni. En väldigt varm dag. Första gången jag fick se den grymma konserten och vad mer? Berömde honom och han uppskattade och visade det med en smekning på min arm, trodde han, men i själva verket var det Annas haha. Lite komiskt sådär. Väntade utanför osv. och var inte så taggad på det så tog några kliv bakåt men fick en kram i alla fall.

Sedan blev det ett rejält uppehåll tills det blev den 26 Juli i Söderhamn. Vi är där tidigt och träffar Danny när han anländer till spelplatsen. Jag dissar Dannys high five (don't ask why) men säger någon minut efter att "tomten inte alls är blå" som han tidigare hävdat och skrivit i ett meddelande. Han går några steg mot mej ger mej en kram och håller om ett bra tag och viskar "jag skiter i vilken färg den är.." sen lite soundcheck osv. sen börjar konserten och jag får Danny att sjunga Öppna din dörr och *pekar på mej* och typ "du fick mej att sjunga den". Sen är det signering och vi sitter på en stenmur och väntar, Danny närmar sej oss och vi sjunger "looking good from tip toe what you waiting for, let's go!" och han fattar nog inte och svänger runt min hästsvans. Mikaela tycker att han ska tacka, så då gör han det haha.

Sen väntar vi i hundra år på att signeringen ska bli klar och tillslut kommer han ut till oss. Alla tar kort osv. sen kommer Danny till mej och börjar kramas men jag ryggar tillbaka för att säga att någon annan skulle ta kort före. Då blir han lite trött på mej och säger "men gud vilken svårflörtat tjej!" och ger mej en puss på kinden. Sen tar Mikaela kort och Danny trycker ihop min kind -.-

Sen var allting slut, trodde vi. Så vi gick och satt oss på en gräsmatta nedanför "logerna" och bara sitter där, då det plötsligt kommer massa morötter flygande. Vilka är det inte om inte Danny och Henrik som står och kastar på oss då? Vi börjar kasta tillbaka och kriget är igång. Vi smiter även upp till dom, men det skulle vi inte ha gjort hehe....

Sen vinkar vi hejdå. Dagen var super.






Sedan dröjer det exakt en vecka till den 2 Augusti då Anna, jag och Mikaela åker till Stockholm på True talent inspelning. Ganska så segt men bättre sen när man får träffa den fina. Vi träffar han alldeles själva, så jäkla skönt. Pratar om programmet osvosv. Sen vill jag ta kort men innan vi gör det säger jag att han alltid blir bra när vi tar kort och att jag alltid ser ut som en mupp. Till svar får jag "sluta spela så svår jämt..." och en massa mer som jag inte kommer ihåg.

Okej, jag erkänner. Lite svår är jag. Jag håller inte ens om honom?!


'


Sen går det exakt en vecka igen 9 Augusti så är det ännu en True talent inspelning. Huuuur segt som helst. Danny gjorde bara massa grimaser (?) och var bara så hollywood. Mikaela och jag var verkligen rädda för att inte få träffa honom. Men vi smet ifrån läkteren fast vi inte fick och ställde oss så att Danny såg oss. Och gissa vad? Han går fram till oss och vi ba: Vi satt där i flera timmar och trodde aldrig vi skulle få träffa dej!!!
Han omfamnar oss och pussar på våra pannor, inte en, inte två utan ´hur många gånger som helst. "Myyysigt". Sen efter lite prat ger jag honom dikten i en ram som jag skickat förut. Han läser den. Nähäää? Och ger mej en kram och pussar mej på kinden och säger "Den här ska jag hänga upp" Vart då? "I studion!".'




Där står vi tre. Alla tittar på oss. Resten av publiken får nu gå och många kommer gående mot Danny, han försöker skynda sej bort, men Mikaela säger att han måste skriva sin autograf till hennes lillasyster! "Neeej då kommer jag få stå här i en timme!" men vi tvingar honom till slut och gör alla andra fans en stor tjänst. Sen frågar vi vad som händer om vi missar våran buss där i från "Ja, då är det kört, då får ni sova ute i vattnet". Jaha men tack för den då.  "Vi ses nån gång" Ja på söndag, i Furuvik! "JAAAAA furuvik! Sista stoppet!" Ja, du måste göra något speciellt då. "Jag kan inte dansa, jag har så ont i mitt knä.." :(((((  "Nej nu måste jag hämta mina grejer.. Och min tavla." Naaaww. "Tack för att ni kom."





Sen blir det söndag 14 Augusti och sista riktiga Turné-stoppet i Furuvik. "Jag vill tacka speciellt er här längst fram.." "The picture is drawn you´re not even on, because you´re gone gone gone" Sääällan han sjunger det till mej säger jag bara.

jag: du är så grymt duktig!
Danny: jag är full och trött.. *skriver sin autograf på min arm*
jag: ja, jag märker det...

wohoo jag har Dannys autograf på armen, hur många femåringar är avundsjuka liksom?!
- spänn dina muskler! *håller i armen*
- *spänner allt vad han har*
- säg till när du spänner.
...- åhhh....


- spänn dudå!!! *känner på mitt gäddhäng*
- HEHEHHEHEEH. jag.kan.inte.



Sen är vi lite sociala med HAJ (Henrik, Aron och Jonah.) Såklart så klantar jag mej och ramlar också så att alla asgarvar. Men aja. Vad gör man inte för människors goda skratt. Bjuder väl på det jag. Sätter oss där en stund. Sen kommer Danny och vinkar hejdå till oss. Och aa. Där var den Danny-sommaren slut. Men det kommer ju en liten Danny-höst också.... ;)






Det här skrev jag alltså nu för att ha kvar som några fina minnen. Inget annat.

Nu var den här sommaren över. Vädret har inte varit det bästa men den har varit grym endå. Jag har knytit en hel del nya kontakter och verkligen haft skitroliga dagar, mest tack vare Danny. Utan honom skulle jag ha suttit hemma i princip hela sommaren och inte alls testat mina vingar. Nu ska jag inte vara en sån här "utan Danny hade jag inte kunnat leva" men faktiskt, utan honom hade min sommar sett helt annorlunda ut. Jag har lärt mej så mycket. I förrgår hade han sin sista riktiga konsert. Den var grym. Eller nej. Den var grymmast.

Jag är inte som alla andra fans som sitter och skriver i detalj vad Danny har sagt och inte sagt när jag träffat honom. Men bara för att jag någonstans ska kunna blicka tillbaka på sommaren som varit så tänker jag göra ett inlägg om min Danny-sommar. Jag vet att jag bara är en i mängden för honom, men av hans små ord som blir så stora mår jag bra av. Han är inte "bara" en grym artist med en jävlans massa utstrålning och en röst som slår det mesta. Han är också en människa. En människa med ett väldigt stort hjärta. Han hade aldrig tex. behövt skaffa en bilddagbok där han delar med sej av sitt liv och svarar fans i privata meddelanden. För vilken annan artist gör egentligen sånt? Först tänkt jag att "jaja, han får väl säkert hur mycket betalt som helst" men sen när det visade sej att det inte alls var så, så förstod jag verkligen hur stort hjärta han har. Han gör det för våran skull. För hans fans skull. För DIN skull. För MIN skull. På signeringar och liknande skulle han egentligen bara skriva hans auotograf för miljonte gången och hålla munnen stängd. För det är hans jobb. Men med det där lilla extra. Dom små orden som jag sa förut, som blir så stora. Det slår allt. Dom gör att jag tänker fortsätta lyssna på hans musik, ta in hans texter och le åt orden han säger. Det tänker jag göra så länge jag mår bra utav det.